Reporäntan är Riksbankens styrränta. Genom att höja eller sänka reporäntan påverkar Riksbanken andra räntor i Sverige, vilket i sin tur påverkar efterfrågan i svensk ekonomi och därmed också inflationen. Reporäntan är Riksbankens främsta verktyg för att påverka penningpolitiken i Sverige.

Men hur fungerar det i praktiken? Hur ser förloppet ut när en höjd eller sänkt ränta från Riksbanken får direkt konsekvens för hushållens plånböcker, vilket i sin tur ger avtryck i ekonomin i stort?

Jo, reporäntan påverkar bankernas in- och utlåningsräntor. En låg reporänta, ger låga räntor hos bankerna, vilket innebär lägre lånekostnader för hushållen, vilket i sin tur ger mer kvar i plånboken varje månad som kan användas för konsumtion. Samtidigt minskar sparandet på grund av de låga inlåningsräntorna. Totalt medför det att hjulen i ekonomin snurrar snabbare och ekonomin tar fart.

En hög reporänta innebär det omvända. Lånekostnaderna för hushållen ökar, vilket får till följd att konsumtionen minskar, samtidigt som det blir mer attraktivt att spara, så sparandet ökar. På samma sätt som högre räntor dämpar hushållens konsumtion och lånekostnaderna ökar, innebär högre räntor också högre kostnad för företag att investera, vilket också bidrar till att tillväxt och ekonomisk aktivitet dämpas. Hjulen i ekonomin snurrar alltså långsammare och ekonomin saktar av.

Fram till och med 2019, har Riksbanken fattat beslut om räntan sex gånger om året.* Det som främst är avgörande för beslutet om sänkt, höjd eller oförändrad ränta är hur hög inflationen förväntas bli. Sverige har sedan 1995 ett inflationsmål på två procent, för att skapa stabilitet i ekonomin och underlätta för hushåll och företag att fatta välgrundade ekonomiska beslut. Reporäntan är Riksbankens främsta redskap för att styra inflationen. Vill man sänka inflationen höjer man räntan, och vill man se en ökad inflation sänker man räntan. 

Räntan påverkar också växelkursen, det vill säga kronans värde, vilket i sin tur påverkar export och import, som i sin tur påverkar tillväxten och inflationen. En höjd ränta stärker normalt den svenska kronan relativt andra valutor. Det blir mer attraktivt att placera pengar i Sverige och utländskt kapital flödar in. Med en starkare krona blir utländska varor billigare. Vi får mer för varje krona, och importen ökar. Men exporten blir dyrare och minskar, vilket leder till en minskad efterfrågan på svenska varor utomlands, vilket i sin tur minskar tillväxten och därmed också inflationstrycket. Motsatt effekt fås vid en lägre ränta.

Den 19 december 2019 höjde Riksbanken reporäntan från −0,25 till noll procent.

Läs mer: