Hoppa till textinnehållet

Så kan nudging hjälpa dig att nå dina privatekonomiska mål

Woman holding arms around a man and a a woman.

Har du någonsin haft ett privatekonomiskt mål – tänk sparande – som du verkligen velat uppnå, men ändå misslyckats med för att du fallit in i gamla vanor? Lugn, bara lugn. Med nya beteendeinsikter om vad som styr våra val kan du nå verklig förändring.

Nudging är idag ett populärt begrepp inom beteendevetenskapen. Ida Lemoine, VD & medgrundare på Beteendelabbet, delar med sig av sina insikter om nudging och vad som påverkar våra val.

Vad innebär nudging?
Det engelska begreppet nudging översätts ofta på svenska till en ”vänlig knuff” som ska leda individen mot ett mer önskvärt beteende. Det handlar om att man vill hjälpa individer att följa sina långsiktiga intentioner, till exempel att spara mer eller ta bättre hälsomässiga eller klimatvänliga beslut.

Alla de områdena har det gemensamt att mycket av nyttan ligger i framtiden, vilket gör det svårt för oss att förverkliga, även om viljan finns. Då är nudging effektfullt för man hjälper personen att ”göra rätt”. Det kan handla om att göra grön el till standardval, eller ändra texten på en faktura för att få fler att betala in p-boten i tid. Genom att förändra beslutsmiljön, kan man alltså ändra beteendet.

Hur kan man använda nudging för att nå sina privatekonomiska mål?
Ett exempel är när Richard Thaler, som senare fick nobelpriset för sitt arbete med nudging, arbetade med amerikanska staten i början av 2000-talet för att få fler amerikaner att pensionsspara. Ett grundläggande beteende för oss människor är att vi avskyr en förlust mer än vi faktiskt gillar en vinst.* Det gör pensionssparande till en svår sak, eftersom vi i praktiken måste avstå pengar nu för att få mer i framtiden. I programmet vände man istället på begreppen och fick människor att skriva på ett kontrakt med sin arbetsplats om att vid en framtida löneökning sätta av några extra procentenheter till sin pension. På så vis lyckades man öka pensionssparandet för omkring 15 miljoner amerikaner.**

Principen är lika relevant för människors privata sparande. Om vi medvetandegör att det finns många tankevurpor som gör det svårt för oss att spara, kan vi enklare nå våra mål.

Varför gör vår hjärna det så svårt för oss att spara, leva hälsosamt, eller sätta miljön först?
Våra hjärnor är programmerade för en helt annan kontext än den vi lever i idag. Vi är programmerade för att tänka på nuet, för när vi levde på savannen behövde vi kasta oss över föda när vi hittade den, inte imorgon eller i framtiden då det kanske inte skulle finnas någon mat. Problemet är att nu är savannen utbytt mot shoppinggallerior, sms-lån och gillamarkeringar. Men fast kontexten är annorlunda älskar våra hjärnor fortfarande omedelbar belöning och dopaminkickar. Det gör det svårt att sätta av pengar för framtiden, eller tänka på vår framtida hälsa eller klimatet. Därför behöver vi se upp med de beteenden som sätter käppar i vägen för de mål vi vill nå.

Vilka är då fällorna vi ska se upp med?
Vi lever i ett ekosystem som hela tiden pushar oss in i ett ”köp nu”-beteende. Har man den medvetenheten blir det lättare att se var vi kan gå i fällan.

  1. Carpe diem-fällan och Först-till-kvarn-fällan

    Vår ”fånga-dagen”-programmering gör att vi vill konsumera ”nu”.*** Vi upplever att vi missar något om vi inte fångar erbjudanden som ”Bara tre resor kvar!”

  2. Flockfällan

    Vi är evolutionärt präglade att göra som resten av gruppen, vilket gör det obehagligt även nu när vi inte gör som resten av flocken, exempelvis har de senaste kläderna. Men stanna upp och fundera på vad som är viktigt för dig. Måste du ha det alla andra har?

  3. Strutsfällan

    Vi avskyr negativ information. Att misslyckas med ett sparmål eller att ha skulder är information vi duckar för. Försök istället ta tjuren vid hornen.

  4. Självsäkerhetsfällan

    Vi har tendens att överskatta vår egen förmåga att spara. Vi tror att vi bygger våra beslut på rationella argument, som självkontroll och fullständig information om vad som är bäst för oss, när vi i själva verket ofta styrs av helt andra principer.

  5. Förlustaversionsfällan

    Vi hatar att förlora saker idag till fördel för framtiden, därför är det svårt för oss att sätta av pengar i nuet för exempelvis en bättre pension.

Hur kan man då lura/hjälpa hjärnan att spara?

  1. Bryt ner ditt mål i mindre realistiska delmål, till exempel att du ska spara 1000 kronor i månaden, istället för att tänka på att ditt slutmål är 50 000 kronor.

  2. Visualisera din vision. Sätt upp en bild på ditt sparmål. Om det handlar om en glad pension, och det för dig är en villa på Gotland, lägg upp en bild på ditt drömhus i din sparapp i mobilen, i plånboken eller på kylskåpet.

  3. Sätt av pengarna i början av månaden så att du slipper kämpa mot slutet av månaden då kanske mycket av pengarna är borta, gärna med en automatiserad överföring så du slipper fundera över beslutet. Då vet du också att det som är kvar av pengarna kan du unna dig. Och kanske ska dina sparpengar finnas på ett konto som är svårt att föra över pengar från?

  4. Gör en deal med din arbetsgivare, bank eller dig själv, att du vid ökad inkomst sätter av lite mer till ditt sparkonto.

  5. Försök att begränsa din konsumtion: Du kanske inte alltid ska ha kort på dig, eller alltid kunna swisha? Kanske ska du ha några spenderfria dagar i veckan? Du kan lägga in pushnotiser vid tillfällen då det kanske är enklare att falla in i mindre genomtänkt konsumtion.

  6. Spara tillsammans med en vän, sambo eller familjemedlem. Vi är flockdjur. Med en social relation inblandad är det enklare att hålla sig till planen.

  7. Använd en sparapp för att visualisera dina framsteg och göra sparandet roligare. Då får du också överblick på vad du lägger dina pengar på. 

Läs mer:

*Kahneman, 2003
**Benartzi, 2019
***Mer om alla exempel i Nudging i praktiken: Så gör organisationen det lätt att göra rätt